Dominotorn och Advent-kaos

Har ni någonsin byggt torn med domino-brickor?
Jag och min lillebror brukade göra det när vi var och hälsade på farmor när vi var små. Vi byggde och byggde tills de blev lika höra som oss själva och slutligen, ofelbart, rasade ned över oss.
Ungefär så känns det för mig att försöka hålla mig över G-gränsen i skolan. Jag bygger på mitt torn och ju högre det blir, desto mer svajar det och man vet att snart, lika ofelbart som hos farmor, kommer det att kollapsa. Den största skillnaden är att istället för att stå bredvid tornet står du på det, beroende av att det håller. Oftast, hittils iaf, har jag lyckats hålla mitt torn helt fram tills betygen sätts. Det blir lite svaj och en del blir lite svett men det går. Men ibland, som igår, så rasade tornet. Det händer, det vet jag men denna gången var det inte av eget misstag. Det var (och detta bör alla känna igen som har byggt domino torn) som när någon slår i en dörr. Allt rasade och jag visste för en gångs skull att det inte var jag som orsakat det.
I vanliga fall, så kan jag finna en njutning i fallet. Fritt fall ger en känsla av tyngdlöshet och till och med att slå i marken kan ge en någon form av tilfredställelse. För när man väl har slagit i, så känner man att ja, jag föll långt men det betyder iaf att mitt torn var högt. Och sen kan man ligga där och njuta av misären en stund. Liksom en bra baksmälla är det en skön ursäkt för att ligga kvar i sängen, äta skräpmat och titta på dåliga komedier medans man njuter av sin misär.
Men igår kunde jag inte ligga kvar och tycka synd om mig själv och att ta tag i saker och kämpa sig upp med verken av ett långt fall i ryggen är aldrig kulo.
Men vet ni? Jag klarade det. Jag har en del kvar att göra innan jag kan pusta ut, men jag tog mig iaf upp och klarade den första ettapen. Ttrots ett ömmande självförtroende och några blåmärken på egot så klarade jag att ställa mig upp.

Nåja, nog med metaforer för denna gången, en kort sammanfattning av vad jag skrev: Jag hade tenta, jag var förberedd, men frågonra på provet var helt annorlunda än vad vi blivit tillsagda att plugga på. Ergo=jag failade big time. Trots detta lyckades jag skriva klart en hemtenta som skulle in dagen efter salstentan.
Det kommer bli en hel del jobb för att få betyget i slutändan, men jag är en bit på vägen iaf.

Och så en helt annan sak som har stört mig. På första advent var det en Nationalist demonstration i staden och som sig bör så hade det annordnats en motdemonstration. Jag skämdes när jag läste att motdemonstrationen hade börjat med våldsamheterna och dessutom förstöt privat egendom. Att demonstrera är en sak, till och med att slå tillbaka är en sak, men att vara den part som går från fredlig till våldsam, oförlåtligt.
Tyvär så blev ställningen första advent "Nationalisterna vs Motdemonstration: 1-0"
Jag gjorde min del i att protestera mot dem. Första advent är för mig en av julens viktigaste dagar så jag såg noga till att inte låta några trångsynta jävlar förstöra min julstämning. Nu i efterhand kan jag svära och ha mig så mycket jag vill, men första advent är en dag som skall ägnas åt glögg, peparkakor och fina ljus i skyltfönster, så det var vad jag ägnade dagen åt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0