Sol
Äntligen börjar jag tro på att våren är på väg igen.
Två dagar i rad med sol och jag känner redan hur vinterns sorger och orosmoln blir mindre viktiga. För mig spelar det inte så stor roll att det inte är varmt än eller att man riskerar att blåsa bort om man inte äter en stabli frukost innan man går ut, det viktiga är solen. Det är något speciellt i ljuset från ljust vårsolen som får mig att bli på gott humör, den är inte så stekhet som sommarsolen eller orange och döende som höstsolen. Den är en pånyttfödelse och på många sätt är vårsolen det riktiga tecknet på nyår för mig, här börjar den nya cirklen.
Jag är en väldigt ljuskänslig människa, något som jag ofta glömmer bort. Det krävs en riktigt ljus dag för att jag skall komma ihåg hur vikigt ljuset är. I mitt rum, som inte har några fönster, ställde jag för ett tag in en ljusterapilampa och jag blir fortfarande förvånad över effekten det har på mig. Det är lögn att påstå att jag är en morgonmänniska, eller ens en lunchmänniska egentligen men om jag bara sträcker ut handen och slår på min lampa så blir det inte bara så ljust att jag inte kan somna om, jag blir dessutom pigg. Det kanske inte är det mest energisnåla levernet men det är värt det för effekten det har på mitt humör.
Nu hoppas jag bara att vädret håller i sig för all ära åt lampor men solen har ändå fortfarande förstaplatsen i ljusterapi.
Två dagar i rad med sol och jag känner redan hur vinterns sorger och orosmoln blir mindre viktiga. För mig spelar det inte så stor roll att det inte är varmt än eller att man riskerar att blåsa bort om man inte äter en stabli frukost innan man går ut, det viktiga är solen. Det är något speciellt i ljuset från ljust vårsolen som får mig att bli på gott humör, den är inte så stekhet som sommarsolen eller orange och döende som höstsolen. Den är en pånyttfödelse och på många sätt är vårsolen det riktiga tecknet på nyår för mig, här börjar den nya cirklen.
Jag är en väldigt ljuskänslig människa, något som jag ofta glömmer bort. Det krävs en riktigt ljus dag för att jag skall komma ihåg hur vikigt ljuset är. I mitt rum, som inte har några fönster, ställde jag för ett tag in en ljusterapilampa och jag blir fortfarande förvånad över effekten det har på mig. Det är lögn att påstå att jag är en morgonmänniska, eller ens en lunchmänniska egentligen men om jag bara sträcker ut handen och slår på min lampa så blir det inte bara så ljust att jag inte kan somna om, jag blir dessutom pigg. Det kanske inte är det mest energisnåla levernet men det är värt det för effekten det har på mitt humör.
Nu hoppas jag bara att vädret håller i sig för all ära åt lampor men solen har ändå fortfarande förstaplatsen i ljusterapi.
Kommentarer
Postat av: Sharon
Våren är så vacker
Trackback
