Utredning
Jag ska få min utredning!
Det är inte klart riktigt när, men den kommer iaf och ni anar inte hur skönt det skall bli med en diagnos.
I övrigt, jag uppdaterar inte här så ofta som jag vill men vem vet, jag kanske får upp flåset snart.
Jag vill ha ett jobb, men jag staplar hem trött efter skolan varje dag och har mer prov än hjärnceller kvar så det blir inte mycket tid till CV skrivanden och jobbletanden. But I will prevail!
Jag saknar att plugga japanska, måste ta mig lite tid till det någon gång i veckan, hålla minnet frächt.
Nåväl, förhoppningsviss kommer jag på något genialiskt snart så att jag kan komma med en kul uppdatering.
Tills dess, håll tummarna för mera snö.
Det är inte klart riktigt när, men den kommer iaf och ni anar inte hur skönt det skall bli med en diagnos.
I övrigt, jag uppdaterar inte här så ofta som jag vill men vem vet, jag kanske får upp flåset snart.
Jag vill ha ett jobb, men jag staplar hem trött efter skolan varje dag och har mer prov än hjärnceller kvar så det blir inte mycket tid till CV skrivanden och jobbletanden. But I will prevail!
Jag saknar att plugga japanska, måste ta mig lite tid till det någon gång i veckan, hålla minnet frächt.
Nåväl, förhoppningsviss kommer jag på något genialiskt snart så att jag kan komma med en kul uppdatering.
Tills dess, håll tummarna för mera snö.
Att skriva hemtenta
Jag minns att i 3an på gymnasiet skrev jag läxor för över ett halvår på mindre än en vecka för att få mina betyg i svenska.
Det var inte svåra läxor, tvärtom så var de så simpla att jag alltid tänkte att det där kan jag slänga ihop på en kvart innan jag somnar, eller imorn för den delen, det är ju ingen brådska och det är ju Scrubs på TV.
Ni fattar prylen.
Jag har alltid avskytt läxor och så fort jag sätter mig ned och försöker göra dem så svävar jag bort i tankarna och kan inte för mit liv tycka att de är varken viktiga eller intressanta.
Det jobbiga har aldrig varit att komma på intressanta saker att skriva, eller att förstå problemet eller något sådant. Nej, det jobbiga är att sitta ned och samla tillräkligt med fokus för att få ut tankarna på ett bra formulerat sätt. Jag skulle kunna prata i timmar om en bok jag just läst men be mig skirva en recension och jag kommer sitta där kl 01.00 med ett tomt Word-dokument.
Och nu går jag på universitetet.
Räddnignen för mig genom hela grundskolan och gymnasiet var att någon gång runt 01.05 släppte spärren och orden trillade ut på pappret. Oftast fick jag bra betyg med.
Men nu har det lagts till en liten detalj som gör det hela till en mycket jobbigare uppgift.
Hemtentamen har nämligen en liten del som man klarade sig utan i gymnasiet; källhänvisning.
Till varje påstående och teori jag nämner ska jag ange en källa och jag, som behöver en startstäcka för att få orden att omvandlas från tankar till en .doc fil, måste ständigt stanna upp, läsa, leta och föra in det i dokumentet.
Den förra hemtentan jag fick skrev jag klart kl 6 på morgonen efter att ha spenderat 2 dagar utan att kunna koncentera mig. Nu är det en svårare tenta och mer litteratur och mer abstrakta frågor, texter som aldrig tycks ge någonting att bita tag i, ingenstans där jag kan pörja peta.
Jag får ibland höra att jag inte ska stressa upp mig, omtentor finns där för en anledning och visst är det en tröst när det gäller salstentor. Där kan jag läsa på så mycket jag kan, se provet, försöka och sedan gå hem och bättra på det jag inte kunde, men med en hemtenta slutar det otvivelaktigt med mig, en dator och klockan 01.00 på natten. Vare sig det är nu eller om en månad.
Det var inte svåra läxor, tvärtom så var de så simpla att jag alltid tänkte att det där kan jag slänga ihop på en kvart innan jag somnar, eller imorn för den delen, det är ju ingen brådska och det är ju Scrubs på TV.
Ni fattar prylen.
Jag har alltid avskytt läxor och så fort jag sätter mig ned och försöker göra dem så svävar jag bort i tankarna och kan inte för mit liv tycka att de är varken viktiga eller intressanta.
Det jobbiga har aldrig varit att komma på intressanta saker att skriva, eller att förstå problemet eller något sådant. Nej, det jobbiga är att sitta ned och samla tillräkligt med fokus för att få ut tankarna på ett bra formulerat sätt. Jag skulle kunna prata i timmar om en bok jag just läst men be mig skirva en recension och jag kommer sitta där kl 01.00 med ett tomt Word-dokument.
Och nu går jag på universitetet.
Räddnignen för mig genom hela grundskolan och gymnasiet var att någon gång runt 01.05 släppte spärren och orden trillade ut på pappret. Oftast fick jag bra betyg med.
Men nu har det lagts till en liten detalj som gör det hela till en mycket jobbigare uppgift.
Hemtentamen har nämligen en liten del som man klarade sig utan i gymnasiet; källhänvisning.
Till varje påstående och teori jag nämner ska jag ange en källa och jag, som behöver en startstäcka för att få orden att omvandlas från tankar till en .doc fil, måste ständigt stanna upp, läsa, leta och föra in det i dokumentet.
Den förra hemtentan jag fick skrev jag klart kl 6 på morgonen efter att ha spenderat 2 dagar utan att kunna koncentera mig. Nu är det en svårare tenta och mer litteratur och mer abstrakta frågor, texter som aldrig tycks ge någonting att bita tag i, ingenstans där jag kan pörja peta.
Jag får ibland höra att jag inte ska stressa upp mig, omtentor finns där för en anledning och visst är det en tröst när det gäller salstentor. Där kan jag läsa på så mycket jag kan, se provet, försöka och sedan gå hem och bättra på det jag inte kunde, men med en hemtenta slutar det otvivelaktigt med mig, en dator och klockan 01.00 på natten. Vare sig det är nu eller om en månad.
Ny blogg
Detta är altså mitt senaste försök till en blogg.
Jag är 21 år och har antaglien ADHD eller någon liknande bokstavskombination. Just nu har jag ingen diagnos, men jag håller på med en undersökning och jag är ganska säker på att det är ADHD som eller ADD som jag har.
Sidan är altså inte döpt efter min diagnos, utan efter min mammas hemsida www.adhdkvinnor.se. En utmärkt sida för både tjejer och killar i allla åldrar med likande diagnos, även om den främst riktar sig till kvinnor som fått sin diagnos i vuxen ålder.
På den här sidan kommer jag försöka skriva om hur jag handskas med min sjukdom, skolan, läkare och allt annat som påverkas på ett eller annat sätt av att vara ett bokstavsbarn.
Jag säger "försöka" för precis som med många personer med ADHD så är jag bra på att börja nya, kul projekt men inte lika bra på att fortsätta på dem.
Trots detta har jag förhoppningar för denna bloggen, jag har tänkt tanken på en sådan här blogg länge och jag tror det kommer bli en kul resa. Jag har til och med haft tålamodet att skriva om detta inlägget då jag råkade radera det första. Något som i mina ögon verkligen bevisar att jag är motiverad.
Medans ni väntar på att jag ska uppdatera, kolla in www.adhdkvinnor.se, där finns det alltid kul grejer att läsa, även för er helt normalt funtade människor
Jag är 21 år och har antaglien ADHD eller någon liknande bokstavskombination. Just nu har jag ingen diagnos, men jag håller på med en undersökning och jag är ganska säker på att det är ADHD som eller ADD som jag har.
Sidan är altså inte döpt efter min diagnos, utan efter min mammas hemsida www.adhdkvinnor.se. En utmärkt sida för både tjejer och killar i allla åldrar med likande diagnos, även om den främst riktar sig till kvinnor som fått sin diagnos i vuxen ålder.
På den här sidan kommer jag försöka skriva om hur jag handskas med min sjukdom, skolan, läkare och allt annat som påverkas på ett eller annat sätt av att vara ett bokstavsbarn.
Jag säger "försöka" för precis som med många personer med ADHD så är jag bra på att börja nya, kul projekt men inte lika bra på att fortsätta på dem.
Trots detta har jag förhoppningar för denna bloggen, jag har tänkt tanken på en sådan här blogg länge och jag tror det kommer bli en kul resa. Jag har til och med haft tålamodet att skriva om detta inlägget då jag råkade radera det första. Något som i mina ögon verkligen bevisar att jag är motiverad.
Medans ni väntar på att jag ska uppdatera, kolla in www.adhdkvinnor.se, där finns det alltid kul grejer att läsa, även för er helt normalt funtade människor
